Juni - 2008

Avgifterna som äter upp pensionerna för de högst betalda

Magnus Gewert om problematiken med allokeringsavgifter.

Den här artikeln publicerade i tidningen Pensionsnyheterna 2008, men är lika aktuell idag som då. Kundavtalen ser likadana ut och kostnaderna är fortfarande höga på förvaltningskapital.

Pensionsavgifterna, i en vanlig avgiftsbild, innebär att företagens högst betalda medarbetare, inkluderat vd och CFO, kan få se sina framtida pensionsförmåner sjunka med 44 procent (se räkneexempel) eller mer per år livsvarigt.

- Pensionsavgifterna i premiebestämda pensionsförmåner, såsom chefsavtal och alternativ ITP, står ofta inte alls i proportion till avkastningen. Det gäller framför allt förvaltnings- och allokeringsavgifter, säger Magnus Gewert, vd och seniorkonsult på GAP.

Aktiv förvaltning en gyllene option?
Aktiv förvaltning har marknadsförts som en gyllene option till företagsledning och höga tjänstemän, men istället för att utnyttja de möjligheter som ryms i fondförsäkringarna har de flesta berörda tjänstemän varit passiva.

- För att hjälpa kunderna att bli mer aktiva har därför försäkringsbolag och förvaltare utvecklat allokeringstjänster där individen får stöd att välja fonder och verkställa kontinuerlig omplacering, berättar Magnus Gewert.

Samtidigt är tjänsten en möjlighet för försäkringsbolag och förvaltare att öka sina egna intäkter genom att årligen ta ut en avgift från kundernas samlade pensionskapital, fram till dess att kapitalet har blivit återbetalt till kunden. Kostnaden är cirka en procent av förvaltat kapital årligen.

Tanken är god
- Tanken med allokeringstjänster är god, men frågan är om kunden verkligen tjänar på produkten?
Det är idag svårt att hitta belägg för att dessa tjänster genererar ett mervärde som inte bara täcker förvaltningskostnaden utan också den risk som tjänsten innebär. Morningstar uppger till GAP att en utvärdering i dagsläget är omöjlig att genomföra eftersom det saknas ett jämförelseindex som fungerar, säger Magnus Gewert och fortsätter:

- GAP har utifrån utredningar, artiklar och samtal dock dragit slutsatsen att priset på en procent troligen är för högt, om tjänsten överhuvudtaget ska väljas. Tjänsten bör vara bäst lämpad vid en konjunktursvängning och under en begränsad tidsperiod. Som alltid är dock utmaningen att kliva på och av vid rätt tidpunkt.

44 procent lägre pensionsförmån
Nedanstående exempel visar skillnaden i pensionskapital för en vd eller välavlönad tjänsteman med en vanligt förekommande avgiftsbild, jämfört med en lösning med lägre avgifter.

- Personen i exemplet får tre procents real värdetillväxt på sina premier före avgiftsbelastning. Efter avdrag för antagna premie- och kapitalavgifter innebär beräkningen att individen efter 33 år har fått en negativ real värdeutveckling på minus 13 procent och en ackumulerad skillnad i förmån på 44 procent, fortsätter Magnus Gewert. 

AVGIFTERNAS BETYDELSE
Vanligt förekommande avgiftsbild   
SEK    
År till pension 33
Årlig premie 60 000
Löneökning/år 3 %
Avgift på premie 4,0 %
Avgift på kapital (försäkringsbolag 0,5 %, fondförvaltare 1,5 %, allokeringstjänst 1 %, skatt på avkastning samt avgifter 0,5 %) 3,5 %
Portföljavkastning 5,0 %
Inflation 2,0 %
Kapital efter 33 år med dagens avgifter Realt          
Premier 2 332 141
Avkastning 1 016 627
Avgifter -1 314 932
Netto 2 033 835
Real värdeutveckling -13 %
Vid minskade avgifter
Avgift på premie 4,0 %
Avgift på kapital 1,0 %
Kapital efter 33 år med lägre avgifter Realt
Premier 2 332 141
Avkastning 1 339 134
Avgifter -553 055
Netto 3 118 220
Real värdeutveckling 34 %

Förvaltningsavgifter fortsätter att belasta kapitalet även under utbetalning

Vissa avgifter fortsätter att belasta pensionskapitalet även under utbetalning av pensionen. Det innebär att i ett exempel där utbetalning pågått under 15 år, och där vi har antagit samma reala avkastning på kapitalet, får vi följande utbetalningar:

 

Realt
Total pension vid högre avgifter 1 988 141
Total pension vid lägre avgifter 3 569 850
Ackumulerad skillnad i förmån 44 %


För att personer som har valt aktiv förvaltning ska erhålla lika stort pensionskapital vid 65 år som de som har valt billigare, passiva sparprodukter krävs en årlig avkastning på närmare 8 procent. För passiv förvaltning ligger avkastningskravet istället på 5 procent.

- Vi på GAP tror inte att det är rimligt att uppnå en stabil och kontinuerlig avkastning på ett pensionskapital på nästan 8 procent per år, inräknat en antagen inflationsnivå på 2 procent. Och även om det vore möjligt finns det inga rimliga motiv för att utsätta sig för den finansiella risk som det innebär, säger Magnus Gewert.